Mitt i julförberedelserna och dekorerande av pepparkakshus hörde vi någon spela Hoffmaestro utanför fönstret. Vem är det som spelar så högt nu? Tänkte jag och dottern och spanade förgäves ut genom fönstret.

Efter en stund kom vi på att det måste vara soundchecken inför manifestationen i Kärrtorp som hörs hem till oss.

Vi lämnade pepparkakshuset halvfärdigt och struntade i att rulla köttbullar och begav oss till Kärrtorps IP.

Dottern var lite orolig, tänk om det blev som förra veckan. Klasskompisar hade pratat och berättat om flaskor, blod och svartmaskerade människor.

Men helikoptrarna, poliserna och hästarna var lugnande tror jag. Och alla människor som inte alls kändes farliga utan utstrålade gemenskap.

Det var fantastiskt mycket folk! Helt otroligt och härligt att se att så många visar vad de tycker, står upp för alla människors lika värde. Mitt i julstök och stress.

Unga, gamla och barn. Familjer, vänner, grannar och hundar. Alla var med!

Och när vi kom hem igen gjorde vi färdigt pepparkakshuset och rullade köttbullar.

En dag kvar!