Jag har sagt det förr och det tål att sägas igen. Himlen är som bäst på Öland.

Stor, dramatisk och varierande.

På förmiddagen blå och badande i solljus. Adventsstjärna i fönstret men vårkänslor utanför.

På eftermiddagen mörk och dramatisk över Borgholm, men ändå ljus på nåt sätt.

Och ännu senare en glödande solnedgång. Som jag inte riktigt hann fånga.


Och nu svart som natten men med miljoner stjärnor.