Mitt i julförberedelserna och dekorerande av pepparkakshus hörde vi någon spela Hoffmaestro utanför fönstret. Vem är det som spelar så högt nu? Tänkte jag och dottern och spanade förgäves ut genom fönstret.

Efter en stund kom vi på att det måste vara soundchecken inför manifestationen i Kärrtorp som hörs hem till oss.

Vi lämnade pepparkakshuset halvfärdigt och struntade i att rulla köttbullar och begav oss till Kärrtorps IP.

Dottern var lite orolig, tänk om det blev som förra veckan. Klasskompisar hade pratat och berättat om flaskor, blod och svartmaskerade människor.

Men helikoptrarna, poliserna och hästarna var lugnande tror jag. Och alla människor som inte alls kändes farliga utan utstrålade gemenskap.

Det var fantastiskt mycket folk! Helt otroligt och härligt att se att så många visar vad de tycker, står upp för alla människors lika värde. Mitt i julstök och stress.

Unga, gamla och barn. Familjer, vänner, grannar och hundar. Alla var med!

Och när vi kom hem igen gjorde vi färdigt pepparkakshuset och rullade köttbullar.

En dag kvar!

Jag lovade i början av december att visa vår presentkalender som barnens farmor har sytt. Så varsågoda. Den är återbrukbar och kräver inga presentinköp varje år.

Så här ser granen ut första december, 24 paket i nederkanten. De vita snöflingorna på granen är i själva verket kardborrebitar. I varje paket döljer sig ett pynt att fästa på dessa.

Varje pynt är sytt i vackra tyger och med mjuk stoppning. Flätade hjärtan och julkulor.

Ängel, ljus och strut.

Tomtenisse och fågel.

Det kallar jag hantverk!

Och nu är det bara tre paket kvar, det sista paketet innehåller en silverstjärna, det vet jag.

Det här blev en utmaning, del 5 i julutmaningen som utlysts av Retrolover och Candy.

I år vet jag inte ännu vad jag ska klä på mig på julafton. Att vara ute i god tid är inte något jag är bra på.

Men förra året hade jag en julgransgrön klänning prydd med korallröda plastpärlor.

Klänningen är mycket mer klargrön verkligheten.

Svärmors pärlor som hon gett till min dotter som i ett svagt ögonblick skänkt dom vidare till mig. Hihihi.

Året, eller till och med åren, innan var jag leopardtant på julafton.

Finklänning med fickor! Jag gillar fickor.

Och till båda klänningarna passar mina fina saffransgula träskor från träskoboden på Öland.

Bara fyra dagar kvar!

Ni skulle ha sett mig och mina lärarkollegor i dag när vi framförde en ytterst välkoreograferad dans till Ylvis "the fox" på julavslutningen.

Iförda rävmask, vit skjorta, slips och glittersvans ägde vi scenen (gympasalen).

Vilken succé det blev! Publiken (barnen) jublade!

En härlig avslutning, och nu är det jullov.

Det ser ut att bli en grön jul, både utomhus och under granen.

Fast vi ska ju inte ha någon gran i år heller. Både på grund av platsbrist och ett litet åbäke på två år som gärna skulle välta en gran eller två.

Därför kompenserar jag med gröna klappar.

Här sitter jag vid mitt ritbord och pysslar med julkorten, att vara ute i god tid är så svårt, för mig i alla fall.

Såhär ungefär, ska bara skriva god jul osv. Gamla akvareller som jag klippt hjärtan av och klistrat på kort. Kort och gott!

Nu julavslutning!

Jag lovade mig själv att putsa silverstaken till julafton förra året. Den är ännu inte putsad.

Nu är det olidligt spännande att se om jag lyckas till årets julafton. Jag är ett steg närmare målet, jag har köpt silverputs.

Men vacker är den, putsad eller inte.

Missa inte den spännande fortsättningen...

Blir staken putsad i tid?

Svaret får ni den 24 december : )

Min kära dotter blev så lycklig häromdagen när hennes lussesnigel kom med i DN.

På grund av hennes ihållande fobi för mördarsniglar har vi jobbat ganska mycket kring sniglar och snäckor. Målat, ritat, läst och sytt! Och det har resulterat i ett stort intresse för åtminstone trädgårdssnäckor. Mördarsniglar är nåt helt annat.

Hemma hos farmor bakade hon en snigel och det visade sig vara årets trend.

Lussesnigeln är ute och kryper på ett blad.

Många lussesniglar bakades i år.

Omnämnd med namn och allt! Lycka!

Artikeln är nu utklippt och uppsatt.

Vill man skära ned på konsumtionen och inte belasta miljön eller ekonomin så här till jul finns det många alternativ.

Välgörenhet. Man kan köpa getter, träd, kläder, medicin och mycket mer till bättre behövande.

Man kan ge bort sig själv en dag till en mamma eller syster. Gå på museum, teater eller promenad.

Man kan baka och laga mat, bröd eller godis själv eller köpa närproducerat.

Man kan göra som man gjorde när man var liten och tillverkade alla sina julklappar själv på slöjden eller på fritids. Pärlplattor, grytlappar, smörknivar etc.

Man kan köpa på loppis. Det finns redan så mycket saker som redan finns, inte behövs det nåt nytt egentligen...
Man behöver inte vara en retronörd för att hitta fina grejer på loppis, det finns nåt för alla!

De två sista punkterna faller mig mest i smaken, tillverka och loppisfynda!

Ett år stickade eller virkade jag alla julklappar, det var kanske att ta i.

Då virkade jag bland annat sådana här, varmband. Varma armband.

Man kan göra dom breda eller smala och om man vill kan man dekorera och brodera på också.

En annan bra liten klapp är tändsticksaskar som man kan pynta som man vill. För mig känns det mest naturligt att rita. Men klippa bilder, klistra pärlor, tyg eller vad som helst funkar lika bra det med!

Så här blev mina tändsticksaskar, ugglor så klart.

Tio dagar kvar, dags att börja tillverka lite klappar. Och gå på loppis i vanlig ordning!

Del 4 i julutmaningen à la Retrolover och Candy.